Tjejer jag sårat och ångesten jag känner över det..

Idag fyller gudinnan från Ösmo år...tänkte ringa och gratta, men det blev ett tradigt sms istället..fick en kram som svar...så nu står jag väl mig ett tag...ungefär så mycket kärlek jag kan vänta mig...

Har inte sett henne sedan Tracys kalas tror jag...har förresten inte träffat Tracy sen dess heller....måste nog uppdatera mig lite om hennes liv...

Tracy är en av de tjejerna man sårat i sin ungdom och ständigt ångrar sig att man sårat...vilket gör att man ältar det hela hver gang man är på samma fest...känner hur elak jag var när jag var 16 och efter en 20 liter öl kommer den obligatoriska..fan, vad jag ångrar mig..tror du vi skulle kunna...vad jag inte får in i mitt huvud är att hon gick vidare för 15 år sedan...och inte ångrar sig en sekund när hon ser vad det blev av mig...

Det är jag som äger problemet...tror att jag är gud allsmäktig och att allt jag gör påverkar människor hela livet...som om jag var svaret för dem...deras enda chans till lycka...sedan sviker jag dem totalt...för 15 år sedan...hmm...inser mer och mer hur patetisk jag blivit...nu kommer klyschan...det var bättre förr...i det nostalgiska skimret ser jag inte längre ångesten jag hade för att våga lyfta telefonen och ringa dagen efter och tala om hur mycket jag tycker om någon...utan att först dricka 10 liter öl...Tracy ringde jag aldrig..

Jaja, se inte så surt på mig...hon fick sin hämnd till hösten det året...då hon lockade mig i synd (för jag har ju ingen egen vilja) och jag följde med henne hem från parken..istället för att gå hem och drömma om min flickvän..nää inte sex..jag får ju inget sådant...

Vore jag inte så ytlig kanske det vore dags att gå in i sig själv och rannsaka mitt beteende..å andra sidan, jag vet inte om det här problemet fortlever...får ju inte riktigt chansen att ta reda på det...it takes two to tango..

Det finns så många jag sårat genom åren, men ingen verkar bry sig,,det är nog mest jag...jag minns en påsk uppe i skogen för många år sedan...måste varit 12-13 år sedan...jag och kusinen åkte till norska Gjördalen på dans..hon som körde oss var en av de jag sårat (imin värld iaf..) efter en halvflaska whisky tyckte jag det var lägligt att be om ursäkt..hon bara "för vaddå??"..jaha..eeeh..näe vi kanske skulle gå in i danslokalen...

Kanske bara att inse..jag betyder så mycket mindre för dem än jag trott...eller kanske bara så att de orkar komma igenom sin tonårsångest och sedan går vidare i livet, medan jag fortsätter hålla på som en fjortis, men med sämre självförtroende än jag hade på den tiden...tiden före alkohol, övervikt och anständig personlig hygien...

Nåja, om ett par månader...är det ljusare ute och jag är samma loser..förhoppningsvis lite lättare fysiskt, men säkerligen lika tung psykiskt..inget speciellt har hänt..eder Jerk tappar ett par kilo i jakten på den perfekta kroppen...när den väl har uppnåtts har jag blivit så gammal att det inte finns någon att visa upp den för...tanterna på hemmet ser så dåligt...

"I'm sorry, so sorry for I have been a fool"

Jerk

Kommentarer
Postat av: Yvonne

Känns som om vi håller ungefär samma psykstatus, städigt på gränsen till?!? :oD

Postat av: Jerk

Njae...inte ständigt..kommer ihåg en dag i oktober då jag var riktigt lycklig :)

2006-03-08 @ 23:23:26
URL: http://dalaibk.webblogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback