Da Jerk

Trots en heroisk insats av mig som gjorde att jag klev innanför kontorets väggar redan halv nio förlorade jag idag igen..T hade kommit in med tåget innan mitt..det var nära, men nära räcker inte på fortet som alla vet..

Det var ändå nära att jag aldrig dök upp överhuvudtaget..på morgonen (också) är jag extremt känslig för störningar och eftersom spärrjäveln som vanligt trilskades vid Skanstull (ärligt, är det så jävla svårt att bygga funktionsdugliga spärrar??) var humöret på minus redan där..när sedan (som vanligt) tunnelbanan befläckas av alla dessa sengångare så sjunker humöret, hjärtinfarkten gör sig beredd att träda in på arenan och jag är påtagligt grinig innan jag är framme på jobbet..idag var det en förvirrad tjej som stannade vart tredje steg..i trappen på väg mot den blå linjen..i trappen, hur seg i kolan får man vara?? Sen snoriga tonårspojkar i kostymer som tar upp hela rullbandet och går med den saktfärdighet som bara tonårspojkar och 97-åriga Agda klarar av..det kokar, det kokar..

Inte kan jag skälla ut dem heller, för efter allt jubel över Bajen och alla svordomar över Martin igår är jag hes..väldigt hes..tur att nästa hemmamatch är först på onsdag, så rösten får en chans att återhämta sig..

Solen sken iaf i Kista och det kändes lite bättre..sen visade det sig att T kom in före mig..trösten är väl att jag spelade 2-2 mot chefen den här veckan..

Och helt ärligt, fråga vem du vill..jag känner ingen som går långsammare än mig, jag känner ingen som går lika långsamt som mig..tror dotra sprintar ifrån mig och hon är ändå 110cm lång (typ), så var kommer alla dessa människor (sengångare) ifrån som gör livet surt för mig varje morgon?? Är de från Holmsjö allihop..Holmsjö är liksom begåvningsreservens Mecka (tänk gårdagens domare)...