Supersöndag..
Eller så känns det bara skönt med regn idag så jag sluppit få dåligt samvete för att jag drog mig till kl.14 (jo, jag är fortfarande 13) och sen halvsovit till bronsmatchen efter att jag klämt i mig en pizza..till kvällsmat blir det en spann B&J..hey, jag nådde målet som gör att jag får äta det nu..och eftersom jag är ganska säker på att det kommer att ändras om två veckor kör jag hårt nu..
Annars har jag nog mest legat och funderat på kärlek..jag vet trots allt väldigt lite om det, men jag tycker kärlek är det finaste som finns, men det är inte för alla..speciellt förhållanden är inte för alla..
Jag vet hur det känns att vara tokförälskad och hur dum i huvudet man blir, hur lätt man svävar fram om det är en lycklig förälskelse och hur cementtungt varje steg är när den är olycklig..jag vet hur det är att vara dyngkåt, men jag vet inte hur det är att få dessa att sammanstråla och sedan mynna ut i ett förhållande och det känns väl..
tja, sådär..det är svårt att sakna något som jag inte vet hur det är..
Ok, saknar man pengar så är det lätt..det är lätt att säga att hade jag 30 papp i fickan kunde jag fettsuga mig, men det går inte att säga att hade jag bara ett förhållande så vore jag lycklig..
Jag tror det är svårt med förhållanden, jag tror att det bara är ytterligare ett tillfälle i livet när man måste kompromissa bort den man själv är, så som det är i så mycket annat (jobb, skola, idrott)..där man måste anpassa sig till situationen. Det finns säkert mycket positivt också..roligare matlagning..men uppväger det kompromissandet?
Det enda man kan hoppas på är att man hittar just den personen där man inte behöver kompromissa, där man kan vara sig själv fullt ut i en parrelation..det finns inte många kvinnor ute i världen där jag skulle kunna vara mig själv i en relation..antagligen inte en enda och det är viktigt att förstå, jag kommer aldrig att nöja mig med någon som är nästan rätt.
Jag kompromissar aldrig med kärleken!
Tur att Bajen är något helt annat än en parrelation, då hade jag fått göra slut för länge sen..
Hej! Jag har nyss startat en lite annorlunda stilblogg. Kika gärna in!
Oj!
Jo. Kompromisser kommer man inte undan. Men inte med den man är. Det går ju inte. Fast samtidigt förändras man ju - hela livet. Ja, eller kanske inte vissa då rå. Vissa tror fortfarande att de är tretton. Spader vill också sova hela dagarna ibland... Fast kärleken gör att jag känner mig ung!!
//Spader 43 - going on fifteen...
Wow, det här är riktigt riktigt bra skrivet. Jag har ju inte samma ålder inne men kärleken till Bajen är iallafall den viktiga.
Håller helt med dig om kompromisserna.
Jag vill ha samma känsla som jag har när jag står på söderstadion och "Just idag" drar igång. Då känner jag med första tonen att det här verkligen är det rätta, det är sann kärlek. Inget nästan rätt där inte...
Spader: Förändrar är ju en sak, kompromisser en annan..nåja, några större kompromisser kommer jag inte göra..det är som sagt nog med övriga kompromisser jag får göra i livet :)
Annika: Helt rätt..nästan räcker inte, sen kan man ju ha fel i sitt första intryck också (har jag hört, mig veterligen har jag aldrig haft fel ;) )
Kärleken till Bajen är ju löjligt stor ibland och dagar som denna tung att bära..
Åldern har förresten ingen betydelse i hur man känner..lika som att nyBajare och infödda Bajare är lika mycket värda oavsett hur länge man följt Bajen..det viktiga är kärleken..