Gul bil 1-2-3*

Det är precis likadant varje gång...precis när jag lärt mig att uppskatta hennes närvaro till fullo, när jag orkar med hennes "jobbiga" frågor, när jag måste ha henne hos mig..då..då ska hon flyga bort från mig igen och där står jag med tårar i ögonvrån och tittar ut mot hennes plan..rösten stockar sig när jag ringer hennes mor och säger att planet lyft...

Dotra? Nä, hon töltar iväg i full fart mot planet ivrig över att få flyga igen..även om hon säger att hon kommer att sakna mig så är nog hennes längtan efter mamma större...

Första dagen/dagarna är jag mest trött och grinig..tycker hon är ivägen...förstår inte hur vi ens ska kunna hålla ett normalt samtal som inte innefattar orden kan du inte..eller måste du alltid..sen sker förvandlingen och i slutet av helgen är hon oumbärlig för min lycka...så nu är jag nere igen..nu är det iaf mindre än tre veckor innan jag ser henne igen..den här gången i hennes värld..i skåne..blir spännande..men ändå..de där jävla avskeden tär på mig något fruktansvärt..

Det vore faktiskt lättare att aldrig ses..eller rättare sagt det känns som om det vore lättare..ibland förbannar jag de känslor som dök upp första gången jag höll henne i min famn på Faluns bb..den där kärleken som fyllde mitt bröst då..jobbigt att den som låg i sängen bredvid dotra var den jag hatade mest i hela världen..hennes mor..

Tänk för fan efter innan ni skaffar barn...och bitterhet utspädd med lite cynism skulle det komma här..jag var riktigt down..hade trots allt haft en riktigt bra dag med dotra..jag lyckades få henne till lekparken..Stora Blecktornsparken, som ligger precis bredvid Kanalplan..

Ett pojklag skulle spela match ur högtalarna ljöd "Just idag är jag stark" med Kenta..dotra sjöng med och en annan pappa sa "Bra uppfostrad hör jag" Jag nickade stolt...

Så var vi där i ett par timmar, jag försökte som vanligt se om jag kunde hitta någon ensamstående mor..så man kunde pusha dotra ditåt och sen..ja, vaddå? Vad gör man sen? Skitsamma..vi gick hem stannade till vid korvmojjen, tog en glass (jag) och en läsk (dotra)..pratade lite..mådde gött...sen var det dags för avsked..som jag hatar...planet var givetvis försenat också, så jag fick stressa den där kilometern mellan flygplatsen och hållplatsen för bussen..var down då..

Kom hem, slog igång datorn och hade en msn-konversation som räddade kvällen..nu är jag på bra humör igen..eller ja..så bra humör jag kan ha när det snart är dags att gå till jobbet..

*= en lek som dotra kör stenhårt när vi är ute och går..man ska säga så när man ser en gul bil..hon utklassar mig totalt..jag svär och muttrar hon hånar mig..

Kommentarer
Postat av: Susfu

Jag blir lite varm när jag läser om din kärlek till din dotter. Kram

Postat av: tk

Har en liten här hemma med som leker GUL BIL.
Sen att hon vet att du finns och bryr dig betyder också nåt,att dom sen inte visar det det är en helt annan sak.Det får man reda på senare när dom blir lite äldre och kan sätta ord på det.(så var det för mig och min äldsta)

2007-05-21 @ 00:34:05
Postat av: Jerk

Susfu: den är ju så ren det går att bli..hennes naivitet är rörande ibland..liksom hennes plötsliga vuxenhet..
tk: Vem kom på den där jävla leken egentligen? Det stör mig något fruktansvärt att jag ständigt förlorar den..för det är aldrig med flit..när vi är ute och går spanar hon efter gula bilar och jag efter tjejer..

2007-05-21 @ 10:51:50
URL: http://dalaibk.webblogg.se
Postat av: Moddan

Leken GUL BIL fanns när mina var små, dom fyller 16 på söndag. Jag har tvillingar och då kan du tänka dig hur jäkla irriterande det var med GUL BIL!!! i kanon.
Den kärlek du ger nu kan aldrig ges i efterhand eller konstrueras om, lev i den nu!

2007-05-21 @ 14:44:38
URL: http://moddansgavel.blogspot.com
Postat av: Jerk

Oh shit..jag kan förstå det..fast för mig är grejen med den leken att den vore okej om det inte vore för att jag hela tiden förlorade..jag är inte programmerad att leta efter gula bilar när jag är ute och går..måste nog fixa till det..jo, jag är en lika dålig förlorare som min dotter :)

2007-05-21 @ 17:20:46
URL: http://dalaibk.webblogg.se
Postat av: gina

Haha, GUL BIL och - smäll (knuff, om dottern var på stillsammare humör..). Jag förlorade också jämt tills en dag när jag var först om att upptäcka bakgården på en postbyggnad och Bingo! 5 gula postbilar på en gång, vilken triumf! - det lyckades dottern inte bräcka på hela dan, så EN vinst har jag ;)
Det där om att sakna sitt barn.. är nog inte rätt person att uttala mig om då jag saknar den erfarenheten och du redan har fått kloka råd här ovan. Men tänk ändå att du HAR henne! Det är väl fantastiskt! Oavsett var hon bor just nu. Och ni håller kontakten. På så sätt blir du en del av hennes liv även när hon blir vuxen och du - så småningom - moffa, hihi.

2007-05-21 @ 23:15:10
Postat av: Jerk

hehe..jag hoppas att få en vinst någon gång också..
Vaddå moffa? Nu får du ge dig..min dotter ska bli lesbisk..morfar..det måste vara 30 år kvar tills dess iaf..nu blev jag smått deprimerad..

2007-05-21 @ 23:56:45
Postat av: gina

Deprimerad? Jag som försökte muntra upp dig! ;(
Moffa! Moffa! Moffa! (det finns en melodi till detta också.. tänk "skolgården", hihi)

2007-05-22 @ 21:33:34
Postat av: Jerk

ja, den kommentaren hjälpte väl inte direkt..jag har nog stora problem med att både håret och skägget börjar bli grått..min 30-årskris har hållit i sig i ett par år nu..och den lär fortsätta efter det här ;)

2007-05-22 @ 23:09:05

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback