Da Jerk

Företaget ska satsa på mig nu...de skickar mig på kurs i februari..om jag får åka någonstans? Ja, till centrala sthlm..kul..jag vill på någon konferensort, men men..Lite av innehållet i tvådagarskursen:

• Att ge god service
• Första intrycket/kroppspråket
• God samtalsbalans
• Att hantera klagomål och invändningar
• Att vara positiv..

Jag förstår ingenting? Ska jag verkligen behöva gå den här kursen?
Kroppspråket till exempel..vad är det för fel med det? Halvliggandes i stolen..det visar bara hur bra jag är på att spara energi till själva arbetsuppgifterna..

Att vara positiv? Skulle jag behöva det?? Jag vet ingen som kan förbanna de jävla servrarna på ett så positivt sätt som jag? Är det meningen att jag ska bli någon sån där dryg typ som går omkring och tror att det är solsken hela dagen nu?

Känns som bortkastade pengar..jag är i princip redan perfekt..ärligt talat så har jag svårt att se vad jag kan förbättra??

Jag borde verkligen inte känna mig på så gott humör som jag gör ikväll...ingenting den här dagen tyder på att jag borde det...

• Det började direkt på morgonen..jag vaknade visserligen av alarmet, men lyckades somna om, så jag missade tio minuter av julkalendern..
• Efter julkalendern satt jag mest och sölade i soffan och blev en timme sen på min promenad..
• En promenad som var kall..
• Jag hittade inte väskan jag letade efter..
• Däremot så började larmet tjuta när jag gick ut från Intersport i Skrapan..jag lovar, jag hade inte snott något..
• På Igor Sport hittade jag ett par Kappa-dojor..Bajen-style, men det visade sig att i Kappas skor är jag inte alls stl.39..de fanns inte i stl.40...och de var så billiga..
• Gick på Donken och åt en McNuggets-meny..hade med mig en rabattkupong som gav mig ett sexpack extra..så efter en promenad runt Söder sätter jag i mig Donkenmat för en vecka framåt..där gick den nyttiga dagen..
• Jag hittar en råttlort i min påse med julpynt..
• När jag slår in paketen visar det sig att klistret på etiketterna har försvunnit, så jag får skriva direkt på paketen..
• Givetvis så tar även papperet slut..när jag har ett paket kvar..
• Jag packar iaf paketen i en påse och blir jublande glad när allihop får plats..då ser jag att jag missat två stycken..
• Mor ringer så jag hinner inte laga klart maten innan tv4-sporten...
• När jag ätit klart och jäser på soffan inser jag att jag glömt att duscha och raka mig idag..
• När jag ska raka mig tar rakgelen slut...inte så skönt, men det var ändå nödvändigt med en rakning..
• Och nu efter allt, jag har till och med diskat idag..så har jag fått huvudvärk..

Jag borde sitta med jordens ångest för att det är måndag imorgon och jag inte på långa vägar hunnit med den slappardag jag tänkt idag..vart tog dagen vägen? Jag skulle ju ligga på soffan och läsa jakttidningar...

Men jag har inte det, jag gör inte det...jag mår förvånansvärt bra..på något sätt får det mig att förstå att någonstans i världen måste det vara någon som mår riktigt dåligt utan att förtjäna det...

Pga den uteblivna utmärkelsen på månadsmötet igår hade jag en liggstrejk imorse..jag blev helt enkelt kvar på soffan..

Nej, det är inte den egentliga anledningen...jag somnade med flit på soffan inatt..jag somnar lättare där..tycker det är skönare än sängen...vaknade upp när alarmet gick och såg på julkalendern, sen insåg jag att om jag klev upp nu skulle jag komma mitt i luciafirandet på jobbet så jag tänkte dra mig lite till..jag tänkte inte dra mig till halv tio..men nu råkade det bli så..jag var jävligt trött helt enkelt..

Anledningen? Jag har ju försökt att eliminera mina måsten, få det att kännas mer frivilligt...har lyckats ganska bra på jobbet hittills men helt glömt bort det hemma...jag var tvungen att gå igenom alla bloggar när jag kom hem igår kväll..tvungen att skriva något patetiskt inlägg..så klockan blev lite väl mycket..eftersom den ofta blir det kommer det en reaktion då och då..imorse var det dags igen...

Shit happens, nu har jag ton med arbete på mitt skrivbord..det som är kvar från igår plus att jag fått hur mycket nytt som helst...nästan så man kunde tro att det snart är jul...

Spelade innebandy..bra..åt en banan efteråt..jobbade ett par timmar..också bra...
Käkade pizza och drack tre öl med några kollegor...mindre bra...

Frågan är om innebandyn, bananen och det faktum att jag inte åt något på månadsmötet överväger mot pizzan och de tre ölen? Kan Karaktär-Jerker redan ha dött..han klarade sig nästan ett dygn iaf..det är längre än vanligt..

Och eftersom jag höll mig lugn med alla måste idag blir jag tvungen att slita järnet imorgon istället..det ska fan till att vara löneslav..

Nåväl, om sju timmar börjar julkalendern...jag tänker ligga i soffan och se den som vanligt..det är skönt att inte växa upp ibland..

Vi fikade på jobbet idag..firade ett nytillskott i en familj...jag tog bara en tårtbit..det kan vara första gången det hänt sen jag började på företaget...

Detta kanske är början på en karaktär??

Var orolig ett tag igår kväll..jag lyckades utan problem vräka i mig Nachotallriken när jag satt i soffan...men, det verkar som om det är lugnt, imorse fick jag plåga i mig frukosten..tänkte slänga mackan efter två tuggor, men bet ihop (den som tycker det var vitsigt bör omedelbart begära transfer till Götet) och fick i mig hela..kanske, kanske kan matlusten hålla sig borta ett tag till (snälla, bara 15 kilo till..)

Godiset är fortfarande kvar också..jag köpte det i lördags till mig och dotra..det är onsdag idag, jag är lite orolig för att det ska bli gammalt nu...

Vaknade i tid imorse..eller rättare sagt, jag vaknade samma tid som vanligt, svepte in mig i täcket och la mig på soffan för att se på tv...den här gången kom jag upp ur soffan och klev in på kontoret före nio...känns som en bra början på dagen (förutom tuben då, jag har fortfarande problem med att alla andra idioter också åker till jobbet samma tid som mig..)..

Fan, vad skönt om matlusten fortsätter gäcka mig så här...jag vill egentligen inte äta..jag vill tappa 300 kilo innan jul så jag kan drängsupa och frossa precis som jag vill (som om jag inte kommer göra det ändå)...igår gick jag hem från Slussen..många tankar i huvudet..första gången någonsin jag inte blivit glad av promenaden..lyckligtvis köpte jag snus innan jag kom hem , så humöret blev lite ljusare..

Var så pass vaken att jag såg julkalendern imorse också..slipper jag titta på den på nätet ikväll..kanske jag hinner se 08 fotboll...

Käraste Vonsan har en poäng med sin kommentar i inlägget nedan (nej, inte kommentarerna om reklamen, den första kommentaren..)..det är inte bara med min kroppshydda jag skräms..
Det är uppenbart att jag är en känslomänniska..och att skriva att man älskar någon som man bara träffat ett par gånger kan verka väl starkt..nu tror jag Vonsan skulle springa om man visade enbart en gnutta tillgivenhet ;)...fast det är inte poängen..
Poängen är väl om man kan älska någon som man endast träffat ett fåtal gånger? Jag tror det..ta Bajen som exempel..det räckte med en kall och blåsig seriepremiär mot Giffarna 2000 för att frälsa mig..och den matchen var rent usel, jag satt där i sommarjacka (det var innan jag flyttat ner hela bohaget till sthlm och veckan innan var det ju varmt..)...sen är det sant att jag inte känner henne fullt ut och att jag inte kan veta om hon verkligen är så underbar som hon verkar (i Bajens fall har det bevisats att det krävs ett visst mått av masochism för att klara av den kärleken)..vi har visserligen fortfarande bara träffats två gånger, men vi har mailat i en månad..vi har pratats vid per telefon och jag har starka känslor för 158.5 cm...om jag älskar henne? Jag tror det...

Om jag säger så här..de sidor jag har sett hos henne och det lilla jag lärt känna henne älskar jag...jag ser fram emot att få lära känna henne ännu mer..något jag hoppas få göra...

Det där med att vänta, det handlar om att för mig klara av att vänta på att hon ska bli bättre, att hon ska känna sig redo för att träffa mig..att hon ska skaffa sig megalånga armar för att nå runt när hon ska krama mig..det är svårt att förklara precis hur jag menar, men hon har väckt något i mig..något som kan bli riktigt fint..det är bara att hoppas att jag inte skrämmer iväg henne..att hon inte är som Vonsan, som antagligen redan hade lämnat landet vid det här laget...

För övrigt vill jag också tillägga att jag har nyvunnen respekt för föräldrar som får förmånen att väcka sina barn varje dag, se till att de äter frukost, klär på sig och packar väskan utan att själva få magsår...mitt morgonhumör är helt okej om jag får vakna i egen takt, slipper vänta och inte behöver ta en timme extra på mig när jag ska till jobbet..jag älska min dotter, men på måndagsmornar är jag inte i stånd att visa det..min mage är i uppror just nu..det känns som om den börjar lugna ner sig...fast det kommer att komma en annan åkomma senare idag..då kommer klumpen i magen..den som kommer när saknaden och tomheten åter kommer fram..