grädde på moset..

..klart jag dragit på mig en förkylning också..så jag sitter hemma (eller mer ligger) och försöker bli av med den..har varit i det närmaste utslagen de senaste dagarna, gick inte ens på Bajen-Brage i söndags..
Tur då att jag blivit så pass gammal att jag vet att det snart släpper och att jag blir frisk igen..surt bara att det påverkar träningen, nu blir det riktigt svårt att klara av mitt mål för året..
Nej, jag tror inte jag ska dö bara för att jag är förkyld, men jag tycker det är otroligt drygt att vara sjuk och eftersom jag är en hänsynsfull man stannar jag hemma så jag inte smittar ner andra..om andra bara tänkt likadant (speciellt de kollegor som faktiskt kan jobba hemifrån) så hade jag antagligen varit frisk nu och slitit livet ur mig på kontoret..eller just nu hade jag antagligen bytt om för att spela innebandy, men ändå..
Folk som går till jobbet sjuka har en övertro på sin egen betydelse och lite för lite omtänksamhet om sina kollegor..

men öj..

..jobbet sliter ut en på riktigt just nu..stressen är helt sjuk..två sjukskrivningar på en avdelning av 5 visar sig ganska bra..
Ledningen verkar ha förstått allvaret iaf, men de bestämmer ju inte direkt..det har vi ett HK till..ett HK som trasar sönder koncernen med ett illa ogenomtänkt affärssystembyte och jag orkar då rakt inte längre. Har börjat räkna på hur mycket pengar jag behöver på banken för att kunna säga upp mig utan att ha ett nytt jobb..det ser tyvärr inte så ljust ut..jag har inte råd att säga upp mig just nu..och måste fortsätta gå till ett kontor där jag har ont i magen varje minut som jag spenderar där..om det ändå gett en bra lön kanske det hade gått lättare eller om jag inte brytt mig om huruvida jag gör ett bra jobb eller ej..
Kunde jag bara koppla bort känslosystemen och inse att det inte går att göra ett bra jobb och bara lösa det som jag hinner med och låta det andra bero skulle väl klumpen i magen försvinna, men det går ju inte..
För en månad sen formulerade jag ett motto i mitt huvud " Har jag inte sagt upp mig innan jul blir jag besviken"..jag får nog skjuta på det, men det är dags att lägga ner mer tid på att hitta ett nytt jobb..i somras började jag så fint med att läsa platsjournalen, se vad det finns för jobb, vilka låter som att de kan vara roliga, men nu har jag tappat det igen..det är dags att komma tillbaks till det och nu även se till att söka jobb som verkar bra..

(fast drömmen förstås är ju drömvinsten så slapp jag fundera på det öht)

Äntligen rätt tid på året..

..tid för älgjakt..
Förra året sköt jag en pinntjur på måndagen, en niotaggare på onsdagen och fällde en nittontaggare i jaktkojan på fredagen, i år räknar jag med att åtminstone få njuta av öppen eld igen..

Det roliga med att leka man ska inte underskattas för den här pojkens välbefinnande...

Comeback på planen..

..har inte varit med sen första matchen, men nu var det äntligen dags igen med nya dojor på fötterna och stor lust skulle det trillas boll..

Gick ju sådär kan man säga..skavsår var ju egentligen väntat..utom för mig då...förstår inte hur jag tänkte när jag inte trodde jag skulle få skavsår?
Förlorade gjorde vi också..jag stod för assisten till vårt mål iaf..

Nu känner jag mig sådär 37-årigt stel som jag borde göra..men gott för pumpen att röra sig lite iaf..och knäna höll ju...även om jag kände av det vänstra i trapporna ner efter matchen..