Da Jerk

Jag måste skaffa mig en större lägenhet...det håller inte att gå omkring och kontemplera när jag bara behöver 2 steg mellan balkongdörren i rummet och fönstret i köket..åtminstone om jag ska gå omkring och göra det ofta..

Jag tycker jag tänker smarta tankar, men eftersom jag är en light-begåvad ordkonstnär kommer de sällan till sin rätt på papper..inte heller när jag försöker uttala orden, forma dem i munnen blir det särskilt lyckat..sen det faktum att jag försöker upprepa dem 14 gånger per kväll bara förstärker det hela..

Men, ett försök är ju aldrig fel (alltid är det någon som får ett gott skratt)...jag har funderat på andra nu idag..när jag gått omkring i lägenheten..från köket till balkongen, vänt tillbaks ungefär 300 ggr och kontentan av det hela är att jag är en stor egoist...alla tankar om de andra bottnar i mig, hur jag känner mig, hur jag ser på mig..allt är baserat på mina erfarenheter, jag lider uppenbarligen en enorm brist på empati..jag klarar inte av att sätta mig in i andras situation..jag klarar ganska bra att sätta mig in i min situation (även om jag önskar att jag varit bättre på det)...

Att jag överhuvudtaget ibland framstår som snäll och trevlig är för mig främmande, då det inte alls går ihop med min egocentrering...en anledning kan iofs vara att människor i grunden vill se något gott i varje person och när utseendet inte är med så kanske de när en förhoppning om att jag kanske kan ha några andra sympatiska drag..

Det är nästan märkligt att jag inte är borgare...

Det kan också vara min brist på aggresivitet som gör det..jag är inte särskilt aggressiv (om nu någon sett mig på söderstadion eller då jag knäcker ytterligare en innebandyklubba så kanske ni står väldigt frågande, men normalt sett) och inte så fysisk..det kan också vara min brist på intresse som gör det..jag ställer sällan följdfrågor..jag diskuterar inte särskilt intensivt..finns ingen anledning då jag alltid har rätt..

Att andras misär får mig att se på mig själv och förstå vad det är för fel på mig är nästan löjeväckande parasiterande..jag sätter nya gränser varje dag..Jag utnyttjar andras olycka för att se på mig med lite nya ögon och nu när jag kommit fram till detta känns det inte alls särskilt bra..jag borde förbjudas att umgås med andra..

Jag tycker det är jobbigt att lyssna på andra och vill helst prata själv, jag är alltid en sån som kommer med exempel då liknande grejer har hänt mig..typ...mensen kom när jag stod där utan tamponger eller trosskydd i närheten och jag hade vita byxor...då kommer jag in och berättar om den där gången när jag cyklade i bar överkropp..ja, det var ju jävligt liknande upplevelse..bara för att få göra min röst hörd, jag är en barnunge som ständigt måste ha uppmärksamhet, får jag ingen pratar jag högre eller blir tyst och grå, sjunker in med inredningen och går hem..

Just nu...jag flörtar via sms, mail, telefon, msn med en upptagen kvinna som har sambo och barn..jag vet inte ens om det är kärlek eller vad det är, ändå är jag redo att göra vad som helst för att få henne i säng igen, något som antagligen är döden för hennes samboförhållande..och vad kommer hända sen? Kommer jag göra som vanligt..stoppa huvudet i sanden och fly? Eller vad? Mest troligt kommer jag att slingra mig och vara en egocentrisk råtta..rädd som jag är för förhållanden...(och ja, Marie, jag vet att du läser det här och kommer rapportera till henne med dina egna förvrängda ord vad jag skrivit och få mig att framstå som en större gris än den gris jag verkligen är, du är välkommen...men fundera på om det inte är om dig du rapporterar när du förvränger orden...)

Den här bloggen är bara ytterligare ett exempel på det..att jag ens tillåts fylla nätet med allt detta ordbajseri får mig att fundera på om det fria ordet verkligen är något att ha...

Nu lägger jag ner...egentligen hade jag tänkt stå ut till mitt tusende inlägg eller iaf 2 år, men jag har ordbajsat nog nu känns det som..eftersom jag hållt på så länge utan att lyckas med det jag föresatt mig..skriva något tänkvärt och skaffa bloggroupies är det bara att inse att jag har fyllt min tid och det är dags för någon annan att ta över..

Med tanke på mitt ego är jag antagligen tillbaks redan under kvällen..om annat..Bon voyage!