Varför ens försöka..
..det gick ganska bra fram till lunch, trots ett tidigt samtal från byn, där vi diskuterade Charlie Davies och andra spelare..trots det kunde jag någorlunda koncentrera mig på jobbet (med andra ord registrera en RFQ, surfa runt på diverse bloggar, kolla upp CPV-koder i anbudsjournalen)..sen gick jag på lunch..
Såg en halvsnygg tjej med gårdartröja direkt jag gick in i Kista galleria..stod emot mina instinkter att gå fram och vrålhåna henne...starkt Jerker...käkade på Chopsticks..
Sen jag kommit tillbaks från lunchen har jag läst diverse Bajen-sidor, tryckt på F5 inne i Söderstadions forum ett antal gånger..jobbat lite, men det går tyngre och tyngre..magen mår inte riktigt bra nu..nervositeten, illamåendet allt som såna här dagar medför har jag nu...skönt på ett sjukt sätt..det betyder att jag bryr mig...
Det här är antagligen en av anledningarna till att jag aldrig blev något själv inom sporten (ja, det och den totala bristen på talang samt bristen på vilja att underkasta sig försäsongsträning kanske?)..mina nerver..de håller fan inte..enda gången det har gått bra var tidigare i år mot..eeh..Trelleborg? då var jag så bakis att promenaden över bron mest handlade om jag skulle fixa det utan att bakfyllemagen skulle braka ihop och kalla på hjälp...nu finns det inte tillstymmelse till bakfylla i min kropp och fjärilarna är lika överbefolkade som i Hong Kong..
Snart tänker jag slå av webradion och lyssna på "Just idag är jag stark"...den hjälper inte, men stämningen runt mitt skrivbord blir bättre..
Och givetvis, när jag mår som mest illa ringer Amerikanen från Götet och jag får chans att leka säljare igen, bolla runt med siffror, göra antaganden om vad HK blir med en annan produktionsvolym..helt plötsligt är derbyt långt borta och jag gör det som jag tydligen kan (vem fan anade det för ett par månader sen?), vi enas om ett pris till kunden och med lite tur kan han räkna in lite bonus i slutet av året...
Fast så fort jag la på telefonen kom det tillbaks...oron i magen funderingarna på om jag ska vara dumdryg mot gårdarna på jobbet eller hålla en så låg profil som möjligt för att slippa skiten imorgon om allt går åt helvete..den som hånar mig i bloggen vid en eventuell förlust (ja, glaset är halvtomt) behöver inte bemöda sig om att leta sig hit igen..
En sak är klar..dagar som denna hade det varit lättare att vara kulturnörd och slippa oron..bara sitta och släppa förvrängda citat från Nietzsche, fundera på om kubismen är den ultimata formen..finslipa detaljerna inför semestern i Spanien, som ska gå i Dalis fotspår..
Istället sitter jag och får magsår över om en vilsen amerikan äntligen ska få islossning, om Ljusvattnets representant kommer att ha spring i benen och huruvida skymningspressen återigen kommer köra rasist-löp fast de vet bättre...
Såg en halvsnygg tjej med gårdartröja direkt jag gick in i Kista galleria..stod emot mina instinkter att gå fram och vrålhåna henne...starkt Jerker...käkade på Chopsticks..
Sen jag kommit tillbaks från lunchen har jag läst diverse Bajen-sidor, tryckt på F5 inne i Söderstadions forum ett antal gånger..jobbat lite, men det går tyngre och tyngre..magen mår inte riktigt bra nu..nervositeten, illamåendet allt som såna här dagar medför har jag nu...skönt på ett sjukt sätt..det betyder att jag bryr mig...
Det här är antagligen en av anledningarna till att jag aldrig blev något själv inom sporten (ja, det och den totala bristen på talang samt bristen på vilja att underkasta sig försäsongsträning kanske?)..mina nerver..de håller fan inte..enda gången det har gått bra var tidigare i år mot..eeh..Trelleborg? då var jag så bakis att promenaden över bron mest handlade om jag skulle fixa det utan att bakfyllemagen skulle braka ihop och kalla på hjälp...nu finns det inte tillstymmelse till bakfylla i min kropp och fjärilarna är lika överbefolkade som i Hong Kong..
Snart tänker jag slå av webradion och lyssna på "Just idag är jag stark"...den hjälper inte, men stämningen runt mitt skrivbord blir bättre..
Och givetvis, när jag mår som mest illa ringer Amerikanen från Götet och jag får chans att leka säljare igen, bolla runt med siffror, göra antaganden om vad HK blir med en annan produktionsvolym..helt plötsligt är derbyt långt borta och jag gör det som jag tydligen kan (vem fan anade det för ett par månader sen?), vi enas om ett pris till kunden och med lite tur kan han räkna in lite bonus i slutet av året...
Fast så fort jag la på telefonen kom det tillbaks...oron i magen funderingarna på om jag ska vara dumdryg mot gårdarna på jobbet eller hålla en så låg profil som möjligt för att slippa skiten imorgon om allt går åt helvete..den som hånar mig i bloggen vid en eventuell förlust (ja, glaset är halvtomt) behöver inte bemöda sig om att leta sig hit igen..
En sak är klar..dagar som denna hade det varit lättare att vara kulturnörd och slippa oron..bara sitta och släppa förvrängda citat från Nietzsche, fundera på om kubismen är den ultimata formen..finslipa detaljerna inför semestern i Spanien, som ska gå i Dalis fotspår..
Istället sitter jag och får magsår över om en vilsen amerikan äntligen ska få islossning, om Ljusvattnets representant kommer att ha spring i benen och huruvida skymningspressen återigen kommer köra rasist-löp fast de vet bättre...
Kommentarer
Trackback