Da Jerk

Håkan tajmade perfekt idag..när jag gick sista rulltrappan ned ut från Kista tunnelbana började han sjunga om Pååls bageri...solen sken och jag studsade nästan fram mot jobbet..ett tag tänkte jag hoppa upp på de där fyrkanterna som står vid parkeringen, men insåg att jag är 34 och det antagligen är väldigt opassande..studsandet fortsatte iaf och när jag svängde in på upploppsrakan fick jag solen i ögonen igen..jag gick där med ett leende på läpparna och livet kändes bra..

Då är det skönt att det räcker med ett samtal från Erik Norrlänning om ordern från norrlänningarna som Schweiz gör allt för att fucka upp för att man ska vara tillbaks i melankolin..det är sanslöst hur svårt det är för en del..jag trodde jag var rädd för ansvar och för att jobba...

Missade nästan hela Sanna på radion också eftersom jag sov lite för länge imorse..hade jag tänkt på det när jag studsade fram på väg till jobbet kanske jag inte varit så glad utan haft ett jämnare humör..

Men det är väl så..det är resan dit som är mödan värd (eller något sånt)...när jag åker hem från jobbet blir det mer Håkan, det blir också en kort dag eftersom dotra kommer..jag får väl stålsätta mig i några få timmar för att inte skära handlederna av mig..det blir bättre när frihetens klocka ringer i eftermiddag..