Da Jerk

Det är när man efter 4 timmars sömn kliver in på kontoret kvart i nio på morgonen som man verkligen undrar vad meningen med livet är...

Är det meningen att jag ska sitta här snortrött och försöka parera chefens frågor och andra tröstlöst tråkiga uppgifter som ligger och väntar på en så fort man kliver innanför kontorets väggar? Är meningen att stressa fram i underjorden för att ta sig till ett pappersvändande jobb? Är meningen att jag ska sitta i min sköna stol på måndagsmorgonen och må pyton för att jag har minst 37,5 timmar kvar tills det är  helg?

Om det är meningen med livet vill jag kliva av, jag har gjort det här i snart 12 år, med ett kort avbrott på 3 månader då jag var mellan jobb..tre månader som mest spenderades på kryckor efter att ha halkat på väg hem från en efterfest och resulterat i ett fotledsbrott..
12 år som sagt...12 år av hets och stress...vi MÅSTE göra det här och blablabla..vad är poängen? Att göra de rika ännu rikare? Att slå rekord i hur många träd man kan döda på en dag genom allt detta pappersvändande?

Jag jagar inte en karriär...jag har inget jobb jag måste ha, en titel som skulle stärka min självkänsla. Allt jag har är en energiskt gnagande fråga, varför?

Varför kliver jag upp varje morgon och spenderar 45 minuter i t-banesystemet för att ta mig till ett jobb som för ingen kan betraktas som ett drömjobb? Varför ställer jag klockan så jag kan kliva upp när det är mörkt ute och komma hem när det är lika mörkt? Varför tror jag att jag blir lyckligare av att tjäna lite mer, bara lite till så jag kan spendera mer?

Är detta allt med livet kan jag lika gärna sätta en kula i pannan på en gång, för det är inte roligt..livet är så pass kort och att då sitta här och tråka är bara ett slöseri med tid..

Så, om ingen kommer på något bättre med livet så är det lika bra att blåsa ut hjärnan...

Eller så kan jag sova ut nästa måndag, då kanske livet inte känns alltför jävligt...